sammanträffande i mängder.

jag kan inte låta bli att le lite åt mig själv. jag vet inte vad det är som gör det, men jag utsätts allt som oftast för konstiga händelser. idag utsattes jag för två:

1. apotekarens vän är på förstasidan i metro. jag smsar och berättar. senare, på tunnelbanan på väg mot odenplan, berättar jag för claudias johan om det hela. letar fibrilt efter en metro i tunnelbanevagnen. när vi ska gå av, kliver apotekarens vän, han i metro, på! det blir en hastig kram och ett ganska snabbt "nej men, vad fan..." knas.

2. för några veckor sedan satt jag och apotekaren mitt emot ett gulligt par på tunnelbanan. tjejen var svensk, och killen fransos. när jag och claudia smyger ut från tranans bar ikväll, för att fråga två killar om en tändare, upptäcker jag att jag känner igen den ena. och gissa vad. det är fransosen med den gulliga flickvännen. eller tvärt om. i vilket fall som helst uppmärksammar jag honom om min uppmärksamhet, och han skrattar nervöst. hans vän kissar nästan på sig, och de båda ursäktar sig.

jag tycker iallafall att händelser som dessa är väl värda att uppmärksammas. nu, ska jag dock sova. skola och packning imorgon.

dagens känslor: det är väl klart som fan att jag skulle vilja berätta för någon hur jag känner, men det spelar ju ändå ingen roll. men visst skulle jag vilja ringa honom varje dag och berätta precis hur mycket jag saknat honom, vad som har hänt mig, och hur mycket jag tänkt på honom. men som sagt, det spelar ju ingen roll. men det är väl klat som fan att jag saknar hans armar och hans bröst, hans fina leende och förståelse för precis allt jag gör. men det spelar ingen roll. så därför gör jag inte det...

comments

this is not a commercial spot. all comments containing any type of advertising will be removed.

name:
remember me?

e-mail: (not published)

url/blog address:

your comment:

Trackback
  • go back home
  • emelie



    Min profilbild

    emeliebodilelisabet

    bla bla bla bla bla bla bla bla bla
    RSS 2.0