helt plötsligt sjönk temperaturen från plus 3 till minus 100. helt plötsligt vändes allt upp-och-ned, och den passerade timmen har varit som att vänta på sin egen avrättning. inget kul alls faktiskt. men men, jag försöker tänka positivt och inte gå händelserna i förväg. än är det en halvtimme kvar till avrättningen. sen får vi se vad som händer. men jag säger som laleh: "saying nothing is almost like lying".

dagens hopp: i hopp om att få upp kroppstemperaturen hinkar jag i mig koppar av mitt favoritte.