på många sätt är det bra att jag är en sådan redig kvinna. en kvinna som reder sig själv, så att säga. för drygt två timmar sedan tog jag bussen till högdalen. där flyttstädade jag gamla lägenheten. men inte nog med det. jag:

• plockade ner lampor. lampor utan stickkontakt alltså, som man måste vara något klyftig för att skruva ner.
• bar ner två bord och annat jag inte behövde till hallen. (alltid någon som behöver ett bord.)
• gick sedan hela vägen till bussen med fyra proppfulla kassar i händerna.

busschauffören tittade lite snett på mig och tyckte inte att det behövdes visas något busskort. det tackar jag för. jag tackar även för att lägenheten börjar kännas väldigt som hemma. nu fattas bara en styck flatmate. jag som köpt rödvin och allt...