jag har feber. och när man har feber får man tycka lite synd om sig själv. därför började jag nästan gråta på ersättningsbussen mellan gullmarsplan och gubbängen. i en halvtimme satt jag och frös. det var seriöst så kallt att jag funderade starkt på att fråga killen bredvid mig om vi inte kunde kramas lite. och det enda som fick mig att le lite var när busschauffören tvingade ut en passagerare för att se om han kunde komma emellan två parkerade bilar. det velades och mättes. till slut körde chauffören. tills det sa "crash!". en backspegel åkte all världens väg, men vi åkte vidare. nu är jag äntligen hemma och skall krypa ner i ett varmt bad. inte nog med dagens sl-missär har vi fått en sjuhelvetes elräkning, precis fått reda på att vi har en obligatorisk övning imorgon som vi inte visste om, jag fått världens papercut på ena fingret och glömt min datorladdare i skolan. sug min.