hemma. efter fem timmar och en kvart i bilen var det skönt att bli upphämtad av lillasyster med pojkvän och få skjuts sista milen hem. körningen var ganska skonsam, och tack vare mulet väder men uppehåll behövdes varken solglasögon eller vindrutetorkare. iallafall tills jag kom till ljungby. men då är man ju nästan hemma. nissastigen kan vara den absolut tråkigaste vägen att köra. ni vet när man vet att man är nästan hemma, men ändå inte. jaja, nu ska jag minsann vila lite. sträcka på benen och slappna av.