it takes a road to go nowhere.
snart dags för lunch. och inte vilken lunch som helst, utan lunch på kungliga tennishallen. den ni! för övrigt gick jag till skolan lallandes på life is wonderful med jason mraz. snacka om att fyllas med sköna känslor när man lyssnar på den låten.

jason mraz - life is wonderful. (det är alltså inte björn jag ska luncha med.)
comments
Trackback