när mitt blodsocker sjunker i botten handlar jag i förvirring. jag sluddrar på orden. jag öppnar kylskåpet flera gånger, och sedan skafferiet ännu fler. det enda jag tänker på är mat. vad jag ska äta. i panik inser jag att middag inte kan lagas förän jag fått i mig något litet. jag panikbrer en macka och panikhäller upp ett glas juice. sakta får mitt ansikte färg igen. att panikäta kanske inte är något positivt ord egentligen spelar i nuläget ingen roll. min hjärna fungerar ju.